torsdag 7 juni 2012

We need to talk about Kevin / Vi måste tala om Kevin (2011)


Detta är en film som jag blivit tipsad om, otaliga gånger, av mina fina grannar och filmfantaster. Så när jag försökte locka en vän att stanna och kolla på film med mig en kväll, för att jag hade filmkvällsabstinens, knäckte jag den fantastiska idén att vi skulle se ovannämnda rulle. ”Det låter bra” fick jag som svar, och ångestbollen var i rullning. Förutom att hantera min egen ångest satt jag sen hela kvällen och försökte hantera min väns ångest som jag kände enorm skuld för att ha väckt. Skuld och ångest, nu följer recensionen av denna film.

Eva och Franklin möts, de är unga och vilda och snart även kära. De flyttar ihop, de får barn. Men Kevin är inte som andra barn, inte enligt mamma Eva som är den som tar hand om pojken medan Franklin jobbar. Kevin vill inte sluta gråta, förutom när pappa kommer hem och håller i honom. Kevin trotsar mamman på ett obehagligt sätt redan som väldigt liten och byter skepnad till glad pojke så fort pappa är hemma. Eva kämpar med kärleken till sin son, liksom med att få gehör för sin ångest och sina upplevelser från maken som inte alls ser och till slut ifrågasätter hennes friskhet. För alla vill ju tro det bästa om sitt barn, att just ens egna barn är som alla andra barn, men kanske lite bättre, finare och sötare. Kanske är det därför det hinner gå så långt, innan det står klart att i Kevin finns det något mörkt under den genomtänkta ytan.

Själva filmen växlar i tid. Tittaren förstår att en stor hemsk händelse väntar någonstans längst tidslinjen och fantasierna kring vad det hemska kan vara byggs upp av delarna som beskriver pojkens uppväxt. Relationen till mamma Eva ger mig kalla kårar, men kanske är den fejkade ytan som uppvisas gentemot pappa Franklin mer skrämmande än så.

Det är en snygg film men jag tror att tidshoppandet tar lite ifrån spänningen och anknytningen till karaktärerna. ”Kommer du rekommendera denna till någon?” frågar min vän då filmen är slut och vi sitter i soffan som små ångestbollar. Tja, jag måste nog det.

Betyg: 4-/5
/Selle

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar