The Terminator (1984)

Min kusiner hade Terminatorn 2 (The Terminator: Judgmnet day) på video när jag var liten. Så fort vi var hemma hos de brukade vi kolla på vissa nyckelscener. Jag var 10 år, våra föräldrar var filmliberala och jag var förtrollad. Länge har jag tyckt att det är den bättre filmen av de första två, kanske för att den kändes mer som hemma. Igår när jag tog för mig att se om den första filmen insåg jag dock att anledningen till att jag tyckt att tvåan är bättre är för att tvåan är bättre. Men för att förstå detta måste man så klart se ettan först, och en recension av den kommer här.

Det är natt, kameran sveper över en ruggig byggarbetsplats där konstiga elektriska ljus plötsligt börjar uppenbara sig. Ur dimman stiger en jätte, naken och uttryckslös. När han stöter på ett gäng unga ligister säger han endast "give me you clothes" innan han borrar sin arm genom en av killarnas bröstkorg och sliter ut hans hjärta.

I en gränd, i en annan del av staden uppenbarar sig samma ljus. Några hemlösa män tittar snopet på då en ung man kommer ur dimman. Naken, springande och flåsande sliter han av ett par byxor från en av männen för att sedan fortsätta sin jakt eller flykt.

Den ena är en skoningslös maskin, utsänd för att döda Sarah Conner. Den andra är en ung soldat, utsänd för att skydda Sarah Conner. I året 1984, då dessa händelser utspelar sig, är Sarah Conner en ung universitetsstuderande. Bara något år senare kommer hon dock att föda en legend, en legend som kommer att vara nyckeln i det kommande kriget mot maskinerna.

Den första filmens styrka är så klart att det är början på en fantastiskt spännande berättelse. Filmens svaghet är tyvärr att James Camerons vision var då för stor för vad tekniken kunde klara av. Det är svårt att titta på vissa scener där man nästan ser trådarna. Men om man lever sig in, om man inser att detta bara är början... så funkar det hur bra som helst.

Betyg: 3/5
/Selle

Fotnot: Ser ni den unga Bill Pullman som ung ligist nummer 2 på bilden?