Änglarnas stad, ack ack, Änglarnas stad. Detta är en så himla fin film. Den har allt; vacker scenografi, vackra skådespelare med något smärtsamt i blicken, fantastisk filmmusik, tydlig och lätt förståelig story, och hjärta och smärta i massor. Den här filmen får mig att tro på kärleken så som bara en mainstream-hollywoodfilm kan göra (i ca de två timmar den håller på sen är jag lika cynisk igen).
Maggie är en hjärtkirurg (hjärta och smärta redan där). Hon är ambitiös och duktig och lever ett välplanerat och ordnat liv i LA. Hon har en kärleksrelation med en lika ordnad kollega, cyklar till jobbet, bor i ett trevligt inrett hus och vet egentligen ingenting om vad som gör henne lycklig. En dag förlorar hon en patient, ett misslyckande (som hon ser det) som inte får hända. I Maggies värld finns bara hennes händer och genom de liv eller död. Det finns blodkroppar och bakterier och celler och medicin. I Maggies värld finns ingen högre kraft, tills det gör det en dag.
Seth är en ängel, han vet ingenting om jordlivet eller människor, mer än det de själar han hämtar berättar för honom. Men han är nyfiken på denna vår sort. En dag hämtar han en själ på ett sjukhus och möter en ung läkares blick. Då bestämmer sig Seth för att bli sedd av henne.
Oh, detta är verkligen romantik och fantasi (hoppas ingen troende tar alltför illa upp, men kom igen, detta är en extrem Hollywoodialiserd version av skapelsen) precis som en bra Hollywoodfilm ska vara. Jag är lite inne på en fyra, men jag kan inte riiiiktigt stå för det i jämförelse med andra fyror. Men se den om du vill fly verkligheten och få dig en dos av romantik som inte finns på riktigt.
Betyg: 3+/5
/Selle
Fotnot: Filmen är inspirerad av klassikern "Himmel över Berlin". Jag har inte sett den, men jag ser den om ni gör det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar