måndag 18 mars 2013

Anna Karenina (2012)

Då februari innebar oscars-overload, har mars varit en trög filmmånad, men låt se vad den ändå haft att erbjuda: 

Ytterligare en filmatisering av en dammig berättelse om heteronormens och könsrollernas bojor. Anna är en ung kvinna, gift med en mäktig man i 1800-talets Ryssland. Hon har ett barn och är själv på många sätt fortfarande ett barn, ett barn som fått sluta leka och växa upp alldeles för tidigt. När hon träffar den unga och snygga soldaten Vronsky vrids världen upp och ner och hon blir kär för första gången i sitt liv. Men ramar är ramar och lagar är lagar och snart finner hon sig dömd och  fängslad inombords och i societetens ögon. 

Jag är inte jätteinsatt i orginalberättelsen och vet inte hur pass filmen täcker dess syfte. Jag gillar att den är lite normbrytande i att Karenin på sina sätt låter henne leva ut sin passion, men i slutändan handlar det hela om kvinnans synd. Och någonstans hade jag hoppats på att hon skulle bli mer galen, mer skadad av samhällets dom och hjärtats kval.

En sak är dock säker, filmen är fantastiskt vacker. Kläderna underbara och scenografin nytänkande. Trots att jag misstänker att det kanske har att göra med kostnaden att bygga upp 1800-talets Ryssland, är jag glad att det hela utspelas på en teaterscen. Hur menar jag nu? Se filmen:)

Betyg: 3/5
/Selle

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar