Detta är ömsom en saga, ömsom en brutal verklighet. I mitten av 40-talet, då inbördeskriget i Spanien vunnits av fascistiska Franco, åker en ung flicka med sin gravida mamma upp till ett militärläger i bergen. Militärlägret drivs av en psykopatisk kapten som, under förutsättningar som man endast kan föreställa sig var hemska, gjort mamman gravid. Flickan som i kriget förlorat sin riktiga pappa flyr i böckernas sagolika värld för att komma bort. Samtidigt som en brutal kamp pågår mellan militären och oppositionsgerillan som gömmer sig i skogen, dras flickan allt djupare i en historia om en förlorad prinsessa som behöver återvända hem.
Detta är en sagolik film. En film som förenar den barnsliga fantasin med en brutalitet som endast finns i verkligheten. Regissören sparar på inget utav det, varken på sagan eller på brutaliteten. Jag kan inte låta bli att spinna vidare på vad det hela kan betyda, hur det hela kan förankras i en verklighet. Hur gör barn som är omringade av en brutalitet som de inte kan hantera, en brutalitet som får oss som filmåskådare att vända på huvudet i förskräckelse? Hur gör barn som blivit fråntagna deras nära och kära i omständigheter som de inte kan förstå? Kanske skildrar denna film en verklighet både genom de verklighetsbaserade scenerna och genom sagan. Kanske visar den på hur den mänskliga hjärnan flyr, söker efter en större mening, när ingen mening finns att finna. Men man får aldrig riktigt ångest, inte jag i alla fall. För sagan väver också in mig i en trygghet, en värld där ont och gott finns, svart på vitt utan ambivalens. Resten av historien dämpas därigenom.
Betyg: +3/5
/Selle
Fotnot: Min kompis Rikard tipsar om bonusmaterialet som tar upp storytelling som metod, ska visst vara kanon, jag har inte orkat kolla än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar