torsdag 15 december 2011

Brokeback Mountain (2005)


Detta är en av Ang Lees bästa filmer, gjord efter en kortnovell av Annie Proulx. Tidig 60-tal träffas två unga män (Enis och Jack), cowboys till utseende och sätt, då de samtidigt söker jobb hos en boskapsägare på Brokeback mountain i Wyoming. Ödet gör så att de spenderar en sommar i varandras sällskap i bergen, de vaktar fåren och blir förälskade. Här skulle jag egentligen vilja direktöversätta det engelska uttrycket "faller i kärlek", för det är så det ser ut, det är så det känns i oss som tittar... som om de faller utan förmåga till kontroll.

Filmen följer deras liv, tillsammans och isär och hur det förbjudna i de tär och samtidigt ger glimtar av en tillfällig lycka och tillfredsställelse.

Den här filmen känns i maggropen. Jag har nu sett den 4-5 gånger och fortfarande blir jag alldeles matt av känslor och längtan och saknad. För detta är vad Ang Lee gör som bäst; direktöverför den känsla som bevittnas på skärmen till tittaren och det är som om vi är kära, som om vi är skamsna, som om vi längtar och saknar och gråter och hatar. Vi känner för Jacks frustration men framförallt känner vi Enis i oss, i vår själ som om han och hans känslor flyttar in dit tillfälligt och det är bara för mycket. Igår frågade Stina mig varför man känner mer med de i deras kärlek, bara för att de är killar och homosexuella i deras kontext. Och jag tror att det är för att deras kärlek står inför ett världshav av barriärer, till att börja med i de själva. Ändå bryter den sig fram och bryter ut.

Och som vanligt när han i slutet knäpper skjortan, vill jag bara bli en pöl... för det känns som om jag hade hanterat det bättre i flytande form.

Om du som läser detta känner till en bättre kärleksfilm än denna, en historia som griper mer tag och förmedlar kärlek på ett bättre sätt, snälla skriv filmen i kommentarsrutan. För nu utropar jag Brokeback Mountain till den vackraste kärleksfilmen, utan skam i kroppen.

Betyg: 5/5
/Selle


Fotnot: Ang Lee är en perfektionist, det syns tydligt i den här filmen som är lika vacker som de känslor den handlar om. Om du ska se denna, kom ihåg att verkligen titta och lyssna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar