torsdag 12 januari 2012

Apflickorna (2011)

Vill jag ha dig, vill jag va dig? Vill jag ha dig, vill jag va dig? 

Filmen utspelar sig i en grå svensk stad under en sommar då några unga flickor tränar för att bli akrobater på hästrygg. Två flickor möts och blir vänner, den vackra coola och den alldagliga.  Men vem är egentligen mer gjord för denna tuffa sport? Vem är hård nog?

Detta är en historia om det självdestruktiva förhållandet tonårsflickor kan hamna i med varandra. Hur det är svårt att sätta fingret på varför man är kompis med någon, då relationen främst tyder på självskadebeteende. Hur gränsen mellan att vilja vara och vilja ha en person suddas ut och till slut handlar det om vem som kan sätta sig mest på vem, utan att visa på sårade känslor. Detta är en rå historia, ibland lite äckligt rå, om att tävla om utrymmet att få vara.

Jag hoppades mer på den här, mycket mer tror jag. Jag minns den som en välgjord lite dysfunktionell film, men också att jag blev besviken då jag lämnade salongen. Jag tycker helt klart att man kan se den, men jag kan nog inte stämma in i hyllningskören då jag inte tycker att filmen framför någon som helst värme som jag kan hålla fast vid i allt det äckligt gråa. Jag tycker inte om huvudrollskaraktären, hon ger mig dålig smak i munnen. Kanske skulle värmen kunna vara huvudkaraktärerns lillasyster, som är helt klart den bästa delen av denna historia. Filmen är dessutom vackert filmad, vilket gör den snäppet mer sevärd. 

Betyg: 3-/5 (främst till lillasystern)
/Selle

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar