För att komma ihåg dem brukar jag tänka bokstavsordning. För jag gillar hela den här sju dödssynderna-grejen. Seven deadly sins. Seven ways to die. Det är ett väldigt enkelt tema, och när det är så enkelt är det ofta svårt att göra något bra av det. Men lita på David Fincher, detta är en riktigt ryslig rysare.
Mordutredaren Somerseth (Morgan Freeman) ser på sin stad förtvina i ondska men han kämpar på i sin roll. Med sig får han Mills (Brad Pitt), en ettrig nykomling ivrig att sätta folk på plats. Ett mord upptäcks vid en ordinär utryckning och detta är det första av de sju mord på temat dödssynder. Poliserna får eld i baken och försöker förekomma seriemördaren genom att sätta sig in i dennes psyke.
Jag kan nämna i förbifarten att vi band annat snackar om en otroligt fet man som tvingas äta till döds och en prostituerad som blir penetrerad med en strap-on med kniv på. Det är alltså makabert, men det får vi inte se. Vi får se när det är färdigt, mordet utfört, och tro mig, det är nog.
Precis som i Fight Club är det smart och uttänkt. Det som egentligen skiljer åt är att de repliker som förväntas vara minnesvärda och intelligenta snubblar på sina egna fötter. Lite för platoniskt och klyschigt då Mills och Somerseth sitter på nedgångna diners och dricker gravsyrat kaffe för at komma fram till nästa drag.
Betyg: 4-/5
/Helle
När sjätte mordet kommer måste jag spola alternativt lämna rummet en stund. Det är så hemskt så mina spyreflexer sätter in.
SvaraRadera